Eller ja, typ så. Konfekt har jag väl i och för sig men konfekt i mer symbolisk mening, som i de sista dagarna av ledighet, det känner jag mig snuvad på.
Istället för promenad i det gnistrande frostlandskapet med hela familjen låter vi killarna spela tv-spel medan vi själva spelar Candy crusch (Jelly varianten, sjukt svår!) och dumglor på tv. Alla är fortsatt ganska förkylda och efter en hostnatt med fyraåring är energinivån ganska blablöööh, typ.
Jag som skulle föra in korrändringar i Kakan-manuset och tänka ut en fantastisk intrig till en ny berättelse också förutom att hänga ute i friska vinterluften med familjen. Attans!
Krya på er!
SvaraRadera