Men hjälp och tack för kaffet. Eller nå't.

Jaha. Nu kommer dom komma på mig tänker jag.
Komma på att jag ju inte kan skriva, egentligen. Att det bara är bluff och båg alltihop.
Ja, ungefär så tänker jag, nu när jag har fått i uppgift av förlaget att skriva ett debutantporträtt om mig och boken som ska vara med i Svensk bokhandels katalog.
Och så tänker jag, är dom inte kloka!?! Sånt där är ju för dom andra, dom där riktiga, som kan. Författarna.
Men det säger jag ju inte förstås.
Näe då. Jag säger, 3000 ord max, och det ska in nu i veckan, självklart fixar jag det!
Så säger jag istället.
Hjälp!