Vilken väldans skillnad det är ändå, på före och efter.
Varenda dag, undantagslöst, tänker jag att det inte är nån ände på möjligheterna av vad jag kan använda de där få timmarna efter att barnen somnat till.
Nähejdå, utan oj vad det ska planeras jobb, röjas upp, skrivas, läsas bok och tas igen missade serier på SVT play.
Före alltså.
Efter.
Not so much faktiskt.
Egentligen vet jag inte varför jag inte bara ligger kvar och sover vidare jag också.
Istället irrar jag upp, mosig och dan, vräker ner mig i soffan och dimman lättar precisiiis lagom till att det börjar bli lite för sent att ens vara uppe.
Vad hade jag ens för mästerlig plan idag förut, före? Jag minns inte riktigt nu härinne i dimman, efter.
Skitsamma. Imorgon är det hursomhelst fredag och Martin som har varit i Stockholm hela veckan med jobbet kommer hem och min monsterhuvudvärk tar förhoppningsvis helg den också.
Å vad trevligt det ska bli!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar