Vi har bakat "Alfons-kakor" och mumsat på balkongen. Sedan satte vi ihop båtbanan och killarna lekte en bra stund. Jag läste bok.
Ni hör ju, ganska behaglig tillvaro.
Men så fort vi får lite andrum i vardagen så drar min grubbelhjärna igång på högvarv.
Jag trivs på mitt jobb just nu, riktigt bra faktiskt. Vi har en så väldigt fin barngrupp och föräldrarna är fina dom med. Jag tycker om mina kollegor.
Men det är ju det här med alla ord som jag längtar efter att få skriva. Få ur mig, smaka på, möblera om bland, måla historier med.
Jag är så väldigt medveten om att mitt äventyr i bokbranschen kan ta slut nästan innan det hinner börja. Det är ett litet förlag, och det finns så många fina böcker. Hur ska min lille Malte kunna göra sin röst hörd i vimlet? Och den här gången gör jag en ekonomisk satsning själv (tack mamma och pappa!), det kommer jag inte ha möjligheten att göra någon mer gång.
Jag vet bara inte riktigt vad jag ska göra med den där längtan, om Malte inte lyckas nå ut.
Näe, nu ska jag sluta grubbla om skrivandet och faktiskt ägna mig åt det istället.
Ett nytt manus börjar så sakteliga ta form, ett om en busig Iris.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar