Och så var det huset då, det som vi liksom har gått och KÖPT då'rå. Det gick ganska fort allting, från att tanken om att vi skulle vilja ha eget hus började gro till att vi faktiskt blev med ett.
Först var vi väldigt bestämda på att vi ville bo kvar i Göteborg, men ganska snabbt skiftade vi fokus från plats till hus. Vi ville hitta det där huset som kändes hemma. Och det här gamla 1800-tals huset i Ytterby utanför Kungälv, med eternitplattor, 70-tals inredning och gigantisk trädgård gjorde det. Genast när vi klev över tröskeln kände vi det båda två. Mycket häftig känsla! Det ligger jättenära pendelstationen där tåget in till Göteborg tar 17 minuter och det går en gång- och cykelbana hela vägen till mina föräldrar.
Så nu håller jag på att slita ut hela internettet med allt googlande på tapeter, golv, kök, utemöbler och en miljon andra husrelaterade grejor. Mitt i juli får vi tillträde och killarna har fått plats på förskola och skola i Ytterby så innan skolorna startar i augusti ska allt och alla vara på plats. Overkligt!
Ja, så ligger det till med livet. Vad gäller skrivet så har jag precis börjat på ett nytt bilderboksmanus, det handlar om syskonkärlek. Kapitelboken har varit orörd i ett par månader. Det är svårt att få flyt i det när man bara har korta stunder här och där tycker jag. Som jag drömmer om en hel skrivdag i veckan, osunt mycket gör jag det. Men det får vänta. "Gå ner i tid" känns inte som en mening som passar så särdeles bra ihop med "omfattande hurrenovering", på nå't vis.
Ser jättemysigt ut - grattis! Det blir tid till skriv igen framöver, landa det nya först.
SvaraRaderaTack!!! Ja, du har så rätt. Det är en av mina stora brister, att bara landa i nuet liksom och tänka att allt inte måste hända nu, nu, NU. Att suga på karamellen. Det är jag dålig på. Jag biter så det knakar i tänderna!
RaderaJag är bättre på att GE råd än att FÖLJA dem själv ;-)
RaderaHihihi! :-)
RaderaWow, grattis!!
SvaraRadera